Garnet är fått. Och jag har ingen susning vad det kan vara. Det är mjukt. Mjukt som mjukaste mjukt. Jag chansade på att stickor nr 3,75 skulle bli bra.
Virkade litet hjärta som fick pryda där fram. Tillsammans med en knapp.
Anlitade en mannekäng i ungefär samma ålder. Nu är den inslagen och i full färd med att levereras. Mönstret var jätteroligt att sticka. Så roligt att det med all säkerhet blir fler. Ingen ny liten människa i min närhet kommer att frysa om huvudet inom närmsta framtiden. Det kan jag garantera.
Önskar dig en fin söndagkväll!
3 kommentarer:
En sån söt mössa på en sån söt mannekäng!
Så söt!
Jättesöt!
Hälsningar Lena.
Skicka en kommentar